Nu faller det manliga geniet

Mäktiga män inom kultur- och mediesfären har fallit tungt de senaste dagarna. Hashtagen #metoo verkar äntligen ha fått ”den breda massan” att förstå det som en bred massa länge har påpekat – att övergrepp och trakasserier mot kvinnor är ett systematiskt, utbrett och djupgående problem som bara blir ännu större av tysthetskultur, skam- och skuldbeläggande av offer och ”men han är ju en snäll kille/väldigt bra på sitt jobb/viktig för vår verksamhet”-mentalitet. TV4 har blundat för rapporter om trakasserier och övergrepp från en folkkär programledare. Hollywood har prisat kvinnomisshandlare och våldtäktsmän och hållit dem om ryggen som manliga genier. Men nu verkar svinigt beteende äntligen få verkliga, kännbara konsekvenser för svinen.

Jag har två funderingar kring #metoo-kampanjen och dess efterverkningar. Den första handlar om vilka konsekvenser anklagelser och bevisade övergrepp även i fortsättningen kommer få för män på maktpositioner inom olika områden. Det ramaskri som fallen Weinstein och Timell orsakat leder ju oundvikligen fram till frågan om hur vi ska hantera alla andra män som begått övergrepp, våldtagit och misshandlat kvinnor. Casey Affleck, Roman Polanski, Woody Allen – kommer alla de Hollywoodmän som bevisligen är svin att falla lika tungt?

Fortsätt läsa

Nobelpriset i litteratur 2017 tilldelas Kazuo Ishiguro

Nu i dagarna tillkännages årets Nobelpristagare, och i år tilldelas priset i litteratur den engelske författaren Kazuo Ishiguro.

”…som i romaner med stark känslomässig verkan har blottat avgrunden under vår skenbara hemhörighet i världen.”Ur Svenska Akademiens motivering

Jag kom i kontakt med Kazuo Ishiguro när jag läste The Remains of the Day på en universitetskurs i engelsk litteratur. I sommar har jag också läst The Buried Giant, en helt fantastisk roman som jag verkligen kan rekommendera till alla. Det är en vemodig men inte sorglig bok, med oväntade vändningar, som en kan läsa om igen och få en helt annan upplevelse. Och för första gången kan jag också säga att jag läste en Nobelpristagare innan hen tilldelades priset. Inte helt fel.

Hjärtat brister

Linkin Park har varit mitt favoritband sedan jag var 11 år gammal och ”In the End” gick på MTV och ZTV. Genom både härliga och o-härliga perioder i livet har jag hela tiden haft anledning att komma tillbaka till både gamla och nya skivor. I februari skrev jag om peppen jag kände inför nysläppet One More Light, en skiva som visade sig överträffa alla mina förväntningar.

Därför är jag både chockad och väldigt, väldigt ledsen över att sångaren Chester Bennington har avlidit. Han hade haft problem med alkohol och droger under en tid, och de nyheter jag har sett säger att han tog livet av sig. Jag är lost for words. Jag kan bara säga att vi har förlorat en fantastisk musiker, som också har betytt enormt mycket för mig. Hjärtat brister.

Vad kan män göra för feminismen?

Jag har viss förståelse för att cisheterosnubbar kan känna sig vilsna när det kommer till feminism. Det är en grupp med privilegier, som premieras i vårt patriarkala samhälle, som sitter på den kulturella, sociala, politiska och ekonomiska makten. Därför handlar många av de frågor som lyfts i feminismen om problem män som grupp inte upplever, och problem som män som grupp utsätter andra grupper för (exempelvis den just nu väldigt hett debatterade frågan om sexualiserat våld). Jag kan förstå att en del män i ljuset av detta känner att feminism och jämställdhet visserligen är bra, men att de inte riktigt vet hur de ska kunna bidra.

Det är ett sorgligt missförstånd om en tror att feminism bara är en ”kvinnofråga”. Som många har börjat påtala lider många män under en destruktiv mansroll, som hindrar dem från att söka hjälp när de mår dåligt, från att ha nära och djupa relationer till andra, och från att uttrycka sina känslor med hela det spektrum vi människor har tillgång till. Män har otroligt mycket att vinna på att den destruktiva, hegemoniska, normerande maskuliniteten luckras upp, och det kommer också att hjälpa kampen för ett mer jämlikt samhälle.

Jag känner att många killkompisar och manliga bekanta har en längtan att få uttrycka känslor och få dela med sig på ett sätt som kanske krockar med deras bild av hur en man ska vara. Och jag vet att det finns många som känner att de helt saknar språket för att samtala kring den här typen av frågor. Så många mår så dåligt, av något som vi helt hittat på själva.Max Karlsson

Så vad kan en cisheterodude göra? Här vill jag lämna ordet till en man, Max Karlsson, som i en debattartikel i Metro visar precis vad jag tycker att alla män (ja, ALLA män) kan ta tag i – och det helst idag.

Smoothie-time!

Semestern fortsätter i maka takt efter en fullspäckad första helg. Jag och Anders underhåller vårt återuppväckta Pokémon Go-intresse med dagliga exkursioner, och har börjat experimentera med att göra smoothies efter att även ha återupptäckt den lilla mixern som bott under diskbänken. Här ovanför ser du kvällens variant: apelsinjuice med banan, spenat och en ingefära-kick. Fett gott.

För att få lite inspiration köpte vi en bok med smoothierecept, som tyvärr visade sig vara den sortens bok som trycker in superlativ om råvarorna i var och varannan mening. Det var antiinflammatoriskt hit och superfood dit, sida upp och sida ner. Oerhört störande. Visst, gurkmeja är säkert nyttigt, men är det verkligen nödvändigt att upplysa om att det ”sägs” motverka cancer? Vem säger det? Vad ska jag göra med den informationen? Betyder det att jag är safe från cancer om jag äter massor av gurkmeja, eller att jag kan chilla med mina mediciner? Att okritiskt vidarebefordra sådant som ”sägs” är exakt den sortens beteende som undergräver trovärdigheten för riktiga vetenskapliga rön, och vi behöver inte mer förvirring kring vad som är bra och dåligt för vår hälsa.

Jag är av åsikten att mat gärna får vara hälsosam, men jag ser det inte som ett självändamål att laga ”nyttig” mat. Mat ska ge oss den näring vi behöver för att orka med våra liv och ska inte göra oss sjuka, men den ska också vara en källa till glädje och inte förknippad med skam, skuld eller andra jobbiga känslor. Därför kan jag känna att det ibland blir onödigt stort fokus på att en ”ska” eller ”borde” äta nyttigt (och det finns dessutom sjuttioelva olika teorier om vad som är ”nyttigt”). Jag fattar att en del av oss behöver motiveras av nyttighetsaspekten för att vilja äta typ grönkål, men det känns lite överflödigt när det gäller frukt. Ja, frukt är nyttigt, men det är framför allt gott. Kan saker inte bara få vara goda utan att en behöver påtala att de dessutom är nyttiga?

Äntligen semester

Jag har semester! Och semestern har börjat på bästa sätt – umgänge med goda vänner och ätande av god mat. Vi har sett svärdsslukare och jonglörer på Stockholm Street Festival i Kungsträdgården, njutit av solnedgången på Skinnarviksberget och blivit nyfrälsta på Pokémon Go. Vi har också hunnit med tre av mina och Anders favoritställen på Söder: Mahalo, Holy Cow och Babajan. Det är verkligen en lyx att ha all vegansk mat jag kan önska mig så nära inom räckhåll. Mitt enda problem är att jag numera har så mycket att välja på att jag ibland får svårt att bestämma mig… det problemet hade jag inte i Umeå.

Bara en sådan sak som att en kan få vegansk chokladglass i strut! Eller vegansk glass med jordnötssmör. Eller vegansk matcha-glass.

Jag är egentligen inte särskilt mycket för att promenera, men det blir lätt en hel del av den varan när en hänger i Stockholm. Jag skulle kunna införskaffa en cykel, men riktigt så modig är jag inte än. Scratch that – cyklister i Stockholm är inte modiga, utan dödsföraktande. Och nu när jag och Anders har återupptäckt Pokémon Go känns det inte som någon större uppoffring att hålla mig till promenader längs Söder Mälarstrand.

Det enda som inte var tipptopp under helgen var vädret, men vi slapp regn och det var tillräckligt varmt för att sitta utomhus (under en filt visserligen, men ändå). Nu laddar jag för två veckor av matlagningsäventyr, bokläsning, träning och allt annat en vill men inte hinner annars.

Tempting Thursday Tandoori Taco feat. Oumph!

Efter 13 olika kryddor, invigning av ny mortel och kryddkvarn från IKEA samt ont i armen har jag nu hemgjord tandoori masala (efter recept från Richa Hingle). Den luktar underbart – lite citrus från korianderfrön, lite kanel, lite lakrits från fänkålsfrön och bockhornsklöver, lite spiskummin… Mmmm.

Tandoori-kryddblandningen kom till användning direkt eftersom det var taco-torsdag igår. Med det inte sagt att en inte kan äta tacos alla dagar i veckan – tacos är något jag aldrig blir less på. Men, som Anders sa: ”Man kan ju bli sugen på det här också”. Och med ”det här” menar han gårdagens indisk-inspirerade Tempting Tandoori Taco med tandoori-kryddad Oumph!, raita, lime, mynta, mandel, grönsaker och mango chutney i chapatibröd. Den här gången köpte vi färdiga chapatibröd (som vi hittade i tacohyllan på Hemköp, why?) och färdig mango chutney, men båda sakerna står på min att laga-lista över semesterns matprojekt.

Idag är min sista jobbdag innan två veckors semester och det känns hur skönt som helst. I helgen har vi besök från Dalarna, så det blir en riktig rivstart på ledigheten. Nu ska bara vädret komma ikapp också.

Kryddburkar, kryddburkar överallt

Jag fick hem ett paket från IKEA idag som till största delen bestod av kryddburkar. Oj så jag myste när jag fick sortera och fylla på med mina nya kryddor från Lanka och sedan skriva etiketter. Jag är en person som älskar att organisera och jag får utlopp för min i övrigt paralyserade pyssel-ådra genom att titta på, och äga, väldigt små versioner av ting (små burkar, små pajformar, små skålar…). Med kryddburkarna följde även en kryddkvarn och en mortel, så nu finns ännu fler möjligheter att se riktigt fräsig ut när jag lagar mat.

I helgen får vi besök av vänner från Dalarna och ska ta dem till några av mina och Anders favoritställen här i Stockholm, men dessförinnan blir det Tandoori Oumph! fast med hemblandad tandoorikrydda. Jag är jättepeppad på att göra egna kryddblandningar, mest för att det känns som att en får lite bättre förståelse för vad som gör att maten smakar på olika sätt. Och hur svårt kan det vara liksom? Nästa gång det är taco-time gör jag definitivt egen tacokrydda också.

En lyckad dag i köket

När jag kom till Stockholm i slutet av mars fick jag en kokbok i födelsedagspresent av Anders. Den är skriven av Richa Hingle, en bloggare och kokboksförfattare från Indien som nu bor i USA, och har massor av indiska recept av varierande svårighetsgrad. Både jag och Anders är förtjusta i indisk mat, och jag har längtat efter att laga något ur boken. Problemet har varit den långa listan av olika kryddor som krävs – jag har inte kunnat hitta dem i vanliga butiker och då har jag heller inte velat laga maten. Men för ett par veckor sedan blev jag visad till en fantastisk liten butik på Söder, Lanka Te- och Kryddimport, av min brors flickvän. Jag åkte tillbaka med en lång inköpslista, och idag var det äntligen dags att prova några indiska recept.

Riset är tillagat med hel spiskummin, ärtor och rödlök, och aubergine”grytan” innehåller även tomat, lök, en pasta av ingefära, vitlök och grön chili, samt kalonjifrön, hel spiskummin, torkat mangopulver, cayennepeppar och gurkmeja. Till det åt vi vanlig grönsallad och mango chutney. Fett nice! En av mina semesterplaner är att laga massor av ny och spännande mat, och mitt första försök lovar gott inför framtiden.

Midsommar och kakor

Sommaren har kommit till Stockholm (sort of), och i helgen åker vi iväg till Anders familj för att fira midsommar. Det blir även firande för Anders lillasyster – som även hon äter veganskt, tjoho! – och vi bestämde oss för att baka något och ta med. Eftersom vi ska jobba hela dagen och sedan åka tåg ville jag göra något som är lätt att frakta och inte blir dåligt av att ligga nerpackat i rumstemperatur ett par timmar. Valet föll på de här kakorna, som är både lätta och snabba att göra, löjligt goda och dessutom superenkla att göra glutenfria eller variera på andra sätt. En kan till exempel blanda i hackad choklad eller nötter i degen och variera mjölsorterna.

Jag har gjort dem på kokosmjöl, bovetemjöl, vanligt vetemjöl och vetemjöl special, och det blir lika bra oavsett vilket man väljer (men smaken skiljer sig åt förstås – kokosmjöl rekommenderas varmt). Jag brukar också ta kokossocker istället för strösocker eftersom jag tycker att det är godare. Receptet specificerar inte hur många kakor det blir, men typ 9-12 stycken gör att de blir lagom stora. De behöver dock inte gräddas lika länge om de är mindre.

« Äldre inlägg