Kategori: Populärkultur

Ett fall framåt, men DC har långt kvar

Jag har alltid gillat superhjältefilmer. Jag har fina minnen av att se den ursprungliga X-Men-trilogin med min bästa kompis när jag var yngre och superhjältefilmer är en av få saker som faktiskt får mig att vilja gå på bio. Superhjältefilmsutbudet har verkligen exploderat de senaste åren och av DC och Marvel, som äger de mest kända superhjältarna, har Marvel varit nästan löjligt överlägsna med flest och bäst filmer. DC är på väg att lansera Justice League, motsvarigheten till Marvels Avengers, och en av medlemmarna är amazonen Diana – även känd som Wonder Woman. I helgen hade Wonder Woman-filmen svensk premiär, så jag och min lika peppade partner drog iväg för att se den.

Fortsätt läsa

Poddtips: Ufopodden i P3

Under en lång kvällspromenad bestämde jag mig för att ta tag i Ufopodden i P3, en dramatiserad dokumentärserie (ish) om olika oförklarliga fenomen och mystiska händelser. Faktan kommer från vittnesmål samt polis- och militärrapporter, och framförs av kända skådespelare under ledning av Moa Gammel.

Jag ska ärligt säga att jag är något av en fegis. Mörker och mysterier i kombo brukar inte slå an några trevliga strängar hos mig, så jag har aldrig vågat mig på sådant som Creepypodden ens i dagsljus. Men eftersom Ufopodden har så korta avsnitt (runt 20 minuter) tänkte jag att, näe, hur rädd kan jag hinna bli egentligen?

Jo, lite rädd blev jag, men mest för att jag under en särskilt spännande del blev omsprungen på campus Umeå av en stressad kille som skulle till bussen. Han måste ha märkt det, för han vinkade och log när han passerade (guldstjärna i kanten för att vilja få mig bättre till mods). Hur som helst, mixen mellan redovisning av fakta och dramainslag fungerar utmärkt och gör att 20 minuter flyger förbi. Fallen är intressanta, väl underbyggda och får aldrig någon slutgiltig lösning – vilket naturligtvis är hela poängen. Som många människor har jag en fascination för det oförklarliga, och vill du ha kittlande spänning utan att bli scared shitless är Ufopodden i P3 helt rätt för dig.

När ett ”äntligen!” är på sin plats

Linkin Park är ett band som väl knappast någonsin har varit sådär riktigt coolt, frontfigurer som de varit (är?) för den mycket bespottade genren ”nu-metal”. Men för en 11-årig Johanna var de den första riktigt stora förälskelsen, och även om min musiksmak kom att utvecklas till att snarare favorisera pop så har Linkin Park alltid haft en särskild plats i mitt hjärta. Deras två första album, Hybrid Theory och Meteora, var två solida och helt ärligt ganska likadana skivor – de hade hittat sin grej och körde stenhårt på den (och jag älskade dem för det). Därefter har de, om man räknar bort live-skivor, remix-skivor och collaborations, fortsatt med Minutes to Midnight, A Thousand Suns och Living Things. Tre album som har sina starka och svaga punkter, som är delvis ett uppbrott från den formel som tidigare varit så framgångsrik men ändå har tillräckligt mycket igenkänningsfaktor för att inte skrämma bort ett dedikerat fan. Så långt allt väl.

Men 2014 hände något som fick mig att nästan tappa hoppet. Då släpptes The Hunting Party, ett album med otroligt bra titel, snyggt artwork och förfärliga låtar. Jag gav det en genomlyssning och sedan orkade jag inte mer. Jag har försökt komma tillbaka och ge skivan en ny chans, flera gånger, men det är något med den som gör att jag verkligen inte tål den. Därför var det med skräckblandad förtjusning jag klickade igång singeln de släppte förra veckan – ”Heavy”, featuring Kiiara. Holy mother of God. Så. Bra. Låt. Älskar den. 19/5 kommer nya plattan One More Light. Och ja, ordet du söker är ”ÄNTLIGEN”.

[PGO, dag 5] Vad som måste betraktas som ett misslyckande

Ingen vidare produktiv Pokémon-dag idag på grund av det oförskämt fina vädret. Så ja, jag har solat och badat istället för att jaga Pokémon. Se det som att jag följer en stolt tradition upprättad av Ash Ketchum, huvudpersonen i Pokémon-serien – jag blir sidetracked av oviktigheter, fångar någon enstaka Pokémon och lyckas inte masa mig till något gym.

Dagens enda prestationer värda att notera är att jag fångade en Squirtle, samt att jag avancerade till level 9 och därmed fick ett erfarenhetspoängsboostande Lucky Egg. Jag håller som bäst på att lägga upp en strategi inför hur jag ska utveckla mina Pokémon för att få ut mesta möjliga EXP av ägget. Har ett par Pidgeys och Weedles som ligger bra till för att utvecklas, om en säger så.

Sammanfattning av dagen

Level: 9
Pokédex: Seen 34 / Caught 34
Starkaste Pokémon: Magmar med 466 Combat Power
Bästa fångsten: Squirtle
Gym: Knappast
Roligast: Fundera över strategier för att få ut så mycket EXP som möjligt av mitt Lucky Egg

[PGO, dag 4] Turist i sin hemstad

Jag besökte två gym igår – ett för mig själv och ett för mina Pokémon. Båda tillfällena innebar något av en reality check. Imorse vaknade jag därför med brutal träningsvärk, men fast besluten att göra lite grunt work i Pokémon Go.

Dagens första Pokémon-tur gjorde jag tillsammans med min syster, som också spelar. Vi cyklade ner på stan för att shoppa, och passade på att beta av några Pokéstops. Vid ett av dem hade något satt upp Lures, så vi fick båda tag i Kingler och Jynx. Nice!

älven

Dagens andra tur blev på kvällen, och en lite längre sådan. Säga vad man vill om att vandra runt på gator och torg med näsan i mobilen, men det är faktiskt jättekul att ha en anledning att ta sig runt i sin hemstad. Jag som inte är särskilt förtjust i att promenera kan gärna ge mig ut i timmar och leta Pokémon. Idag tog jag en härlig kombinerad promenad och cykeltur längs med älven, och passerade genom Vänortsparken i centrum för första gången på hur länge som helst. En varm och solig sommarkväll som denna inser en hur mycket en tycker om Umeå.

IMG_5575I Vänortsparken stötte jag också på kronjuvelen bland dagens fångster – en Magmar! Andra nämnvärda nytillskott, utöver Jynx och Kingler, är Horsea, Nidoran, Clefairy, Hitmonlee och Shellder. Av lite mer rutinerade spelare har jag också förstått att det är när en når level 9 som det är dags att börja jobba på allvar. Då får en nämligen ett gratis Lucky Egg, ett föremål som boostar mängden erfarenhet en får av att fånga/utveckla Pokémon. Så då aktiverar en ägget, och sedan är det bara att mata på med alla utvecklingar en kan göra. Ser fram emot att få lite starkare Pokémon så jag törs visa mig på ett gym igen…

Sammanfattning av dagen

Level: 8
Pokédex: Seen 32 / Caught 32
Starkaste Pokémon: Magmar med 466 Combat Power
Bästa fångsten: Magmar!
Gym: Med självförtroendet ordentligt stukat efter gårdagen tordes jag inte närma mig något gym…
Roligast: Kvällsturen i strålande solsken, som dessutom ledde till att jag fångade flera coola Pokémon

[PGO, dag 3] Do you even lift?

Från mitt sovrumsfönster kan jag se ett Pokémon-gym. Ja, inte SE det förstås, men ni hajar. Dag tre som Pokémon-tränare och lite kaxig kände jag att det var dags att göra mig ett namn i Team Valor och knycka ett gym från något annat team. Då det närmsta redan hölls av mitt team, tog jag en extra runda på väg hem från en kompis och stegade modigt fram till ett som hölls av Team Mystic (även kända som det blå laget).

Detta bildspel kräver JavaScript.

Ja, vad kan en säga. Fort var det gjort. Jag förstod att det skulle bli svårt, då mina starkaste Pokémon har en Combat Power på under 200 och den Hypno jag mötte låg på drygt 1000. Men det var till och mer värre än det låter. På vad som måste vara rekordtid samt med föga värdighet blev jag ordentligt smiskad och utkastad med huvudet före. Nåväl, på’t igen imorgon!

Sammanfattning av dagen

IMG_5554Level: 6 (fortfarande 🙁 )
Pokédex: Seen 21 / Caught 21
Starkaste Pokémon: Golbat med 190 Combat Power
Bästa fångsten: Jigglypuff!
Gym: Utmanade gymmet vid Ålidhems centrum (hölls då av Team Mystic) – fick duktigt med stryk
Roligast: Har nu tre Eevee som jag döpt till Pyro, Rainer och Sparky – ett påskägg baserat på ett avsnitt av TV-serien som gör att Eevee utvecklas till Flareon, Vaporeon respektive Jolteon

[PGO, dag 1+2] Mitt nya liv

Jag har spelat Pokémon i säkert 15 år. Det började med ett GameBoy Color och Pokémon Crystal, och fortsätter än idag då jag (som alla andra) spelar Pokémon Go på min iPhone. Idag sparkar jag liv i min blogg igen så att jag kan dokumentera detta fenomen medan jag fortfarande är mitt i det.

Fortsätt läsa

[SPOILERS] Ett försök till reflektion kring Star Wars: The Force Awakens

Jag älskar Star Wars. Inte så att jag vet vad alla karaktärer i alla filmer heter, inte så att jag har följt Clone Wars-serierna eller spelat alla TV-spel. Egentligen är jag nog inget vidare bra fan när jag tänker efter. Jag äger förkrossande få föremål med Star Wars-anknytning (men jag jobbar på saken). Men alldeles oavsett detta så älskar jag Star Wars, och därför var premiären av den sjunde filmen i serien något som jag sett fram emot sedan… ja, sedan jag fick veta att den skulle komma. Och igår var det äntligen dags att dimpa ner i biostolen och låta sig svepas med i nästa kapitel i sagan.

För dig som inte vill läsa spoilers kan jag redan nu säga att jag älskade den här filmen, och om du har någon som helst form av varm känsla inför Star Wars borde du se den. Och nu kan du sluta läsa.

[SPOILERS BELOW]
Fortsätt läsa