Kategori: Veganism

Slopa vegetarisk skolmat – och satsa på veganskt

Från och med första juli i år inför Gävle kommun nya regler för skolmat, vilket bland annat innebär att skolorna inte längre kommer att servera vegansk mat eller ”särskild religionskost”. Allergiker kommer även i fortsättningen få anpassad kost, men måste visa upp intyg. Skolorna ska varje dag erbjuda en rätt som är fri från fläskkött och blod- och inälvsmat samt en vegetarisk rätt. Kommunen tycker att detta är tillräckligt och motiverar beslutet med att det har saknats riktlinjer för skolmaten, vilket lett till att det har serverats alldeles för många olika specialkoster. Här och här finns inslag från P4 Gävleborg som rapporterar om detta.

Gävle kommun vill alltså att det ska finnas ett vegetariskt alternativ i skolan varje dag. Jag säger så här: Varför inte slopa köttet helt ett par dagar i veckan, och se till att all vegetarisk mat som serveras också är vegansk? Vegansk mat passar både lakto-ovo-vegetarianer, mjölk- och äggallergiker samt personer som av religiösa skäl inte äter vissa typer av kött. Vill man dra ner på antalet varianter av specialkost som serveras är det därför en no-brainer att satsa på vegansk mat.

Det finns många fördomar om vegansk mat och okunskapen är stor. De vanligaste missuppfattningarna handlar om risken för näringsbrist, som om kött vore något slags universallivsmedel som gör att man aldrig någonsin är i riskzonen för brist på näringsämnen.

Ja, veganer behöver äta tillskott av vitamin B12 eftersom de inte kan få i sig tillräckliga mängder genom kosten. Och eftersom vi bor i ett land med så lite sol behöver de allra flesta, oavsett om man är vegan eller inte, tillskott av D-vitamin (särskilt under vintern). Men i övrigt är det definitivt möjligt och faktiskt inte ens svårt att äta en fullvärdig vegansk kost – precis som med all annan mat. Skollunchen står dessutom bara för en av elevernas måltider under en dag, vilket innebär att de flesta kommer äta kött och animaliska produkter vid något annat tillfälle under dagen. Det räcker gott och väl för att täcka upp eventuella luckor i dagsbehovet.

Min dröm är en skola som serverar helt vegansk mat med kött, fisk, kyckling, ägg eller ost som valbara tillbehör vid sidan av. Det är ju så vi ska äta för att må så bra som möjligt – mestadels växtbaserat med animalier som tillbehör. Serverar man mindre kött har man dessutom råd att välja t.ex. ekologiskt och närproducerat. Tyvärr tror jag att vi har en ganska lång väg dit, så under tiden tänker jag istället propagera för att all vegetarisk skolmat också ska vara vegansk.

Två år som vegan, eller Hur jag slutade ängslas och lärde mig älska havre

”Jag skulle vilja bli vegan, men jag gillar kött. Jag tycker egentligen inte att det är fel att äta djur. Jag tyck’ int’ om inte bönor och linser och sådant.”

Hade du träffat mig för typ tre år sedan hade jag prickat in många brickor på ett defensive omnivore-bingo. Jag hade länge känt att ”en borde äta mer vegetariskt”, men trots tappra försök lyckades jag aldrig ens hålla mig till en köttfri måndag mer än… tja, en vecka i taget. Därför kom det som en chock även för mig själv när jag en dag för två år sedan plötsligt bestämde att nej, nu blir jag vegan. Poff så var kylskåpet tömt på bacon och ägg, och fylldes raskt på med allehanda havreprodukter.

Fortsätt läsa

Filmtips: Cowspiracy – The Sustainability Secret (2014)

Finns det något som passar bättre en dag när en är sjuk och hemma från jobbet än att se dokumentärfilmer? Idag tog jag mig äntligen an Cowspiracy – The Sustainability Secret från 2014, en film som handlar om djurindustrins miljöpåverkan och som jag ofta har stött på i olika vegan-sammanhang. Det var en väldigt bra film, visserligen ibland med en något konspiratorisk framtoning, men faktaspäckad och intelligent utan att bli för svår. Extra intressant var hur filmen visade att de stora miljöorganisationerna knappt berör djurindustrin i sitt arbete, utan lägger allt krut på t.ex. palmolja och fossila bränslen trots att djuridustrin står för en ännu större miljöförstöring. Varför är det så?

En annan intressant aspekt var hur filmen diskuterade inte bara kött som ett stort miljöproblem, utan även mjölk och ägg och annat som kommer från djur. Det största och viktigaste steget är att utesluta köttet ur kosten, men filmen visar även att det finns en betydande skillnad mellan att äta lakto-ovo-vegetariskt och att äta helt växtbaserat i vilken påverkan kosten har på miljön. Det fanns också en riktigt intressant (läs: skrämmande) del om utfiskning och hur situationen ser ut i världshaven – en del av miljöfrågan inom vilken åtminstone jag inte känner mig särskilt påläst.

Jag är redan vegan, av många olika anledningar, och det är därför lätt att frälsa mig med en sådan här film. Men när filmmakaren visar hur allt han gör för att leva mer klimatneutralt ändå inte täcker upp för en enda hamburgare tror jag nog att även många allätare kommer få en tankeställare. Rekommenderas varmt!