Stark som en björn, snabb som en… örn?

Ungefär en månad efter att jag börjat mitt nya jobb på Sundbybergs stad började jag också styrketräna igen. Det finns ett litet gym i källaren i stadshuset som jag går till tre gånger i veckan. Det är inte stort men det har allt som behövs för klassisk styrketräning – hantlar, en skivstång och en bänk. Sedan har det förstås de avgörande fördelarna av att vara gratis och ligga direkt i anslutning till min arbetsplats, så jag har överseende med att det bara finns en av varje grej och känns fullt när det är fler än tre personer där samtidigt.

Jag gillar verkligen att styrketräna, till skillnad mot konditionsträning som alltid varit mer av ett nödvändigt ont för att bli en bra innebandyspelare. Problemet med att köra de vanliga övningarna som bänkpress, marklyft och benböj är att skivstängerna i de flesta gym 1) står i ett hörn, som 2) ockuperas av snubbar vilket 3) alltid har gjort mig lite obekväm. Men sådana problem finns inte i gymmet på jobbet – där är det lugnt och skönt och de flesta som gymmar regelbundet har jag hunnit träffa nu.

I ungefär tre månader har jag tränat teknik och byggt upp grundstyrkan i de vanligaste övningarna. Nu är det därför dags att levla upp till Stronglifts. Det är ungefär samma princip som mitt tidigare träningsschema – skillnaden är framför allt att det nu blir fem set med fem repetitioner istället för tre set med 7–10 repetitioner. Fördelen med färre repetitioner är att en orkar tyngre vikter, vilket stimulerar musklerna att växa snabbare, och att en lättare håller fokus genom ett helt set. Och med fem set istället för tre får jag ändå ungefär lika många repetitioner totalt. Det ska bli spännande att se var jag är om ytterligare tre månader. Jag lyfter redan ungefär lika tungt som jag gjorde när jag var som mest vältränad, även om styrketräning inte var mitt huvudfokus då.

1 Kommentar

  1. Har inget kul hänt på en månad!

Kommentera

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

*