Natten mellan 9:e och 10:e november 1938 har sedermera kommit att bli känd som Kristallnatten efter de händelser som utspelade sig i Tyskland och Österrike just denna natt. Över 250 synagogor brändes ner, drygt 400 judar mördades eller tvingades ta livet av sig, och över 7500 butiker ägda av judar vandaliserades. Kristallnatten – den kallades så på grund av allt krossat glas från skyltfönstren i de 7500 butikerna som låg på gatorna nästa dag. Kristallnatten var kulmen på en dryg vecka av förföljelser och våld mot den judiska befolkningen, Novemberpogromerna.

De som deltog i Novemberprogromerna (inte bara SA och Hitlerjugend utan även civila) vaknade naturligtvis inte bara upp en morgon och bestämde sig för att gå ut och mörda människor. Novemberpogromerna föregicks av många års systematiskt förtryck av den judiska befolkningen. Inskränkningar av judars rättigheter började redan 1933, strax efter att Hitler kom till makten. 1935 instiftades Nürnberg-lagarna, som även i juridiskt avseende gjorde judarna till andra klassens medborgare. Och vi har alla sett teckningarna som publicerades. Våldet kom inte från ingenstans.

Det krävs inget geni för att se parallellerna till det som händer i Sverige idag. Terrordåd mot, och systematisk förföljelse av, inte bara judar utan även muslimer, romer, afrosvenskar och de flyktingar som kommer hit. Att en man går in på en skola i Trollhättan och mördar två personer, och att flyktingboenden brinner runtom i landet – det kommer inte från ingenstans. I Nazityskland var pogromerna statligt sanktionerade och uppmuntrade, men idag är våldet uppmuntrat och sanktionerat av högerextrema grupper. Det handlar inte om ensamma galningar – det handlar om en hel rörelse där alla som deltar i hetsandet och hatretoriken har en del i de våldsdåd som de till slut utmynnar i.

I Nazityskland kallades Förintelsen för ”den slutgiltiga lösningen”, och i förlängningen tror jag att rasism och nazism aldrig kan leda till något annat än våld och död. Det handlar om en avhumanisering av vissa grupper som gör det möjligt eller kanske till och med önskvärt att få bort dem, på vilket sätt som helst. Vi har sett en retorik bland grupper i Sverige där alla som uppfattas som avvikande bara ska skickas iväg härifrån, men fram till 1939 var det också avsikten med den judiska befolkningen i Nazityskland. Och i kommentarsfälten idag ser vi inte bara förskräckelse och fördömanden när flyktingboenden brinner, utan även uppmuntran och hejarop.

Det är förjävligt, faktiskt. Vi får inte sluta kämpa emot.