Nu hajade ni allt till va? ”Vad sjutton”, tänkte ni, ”kan det vara sant?”. Det är naturligtvis inte sant. Jag är fortfarande vegan, men mitt streak av att inte äta steak är nu nollställt. Yep, jag har (av misstag, ofrivilligt) ätit kött för första gången på över tre år. Jag var på restaurang och hade beställt en rätt som såg EXAKT likadan ut som två andra vid bordet. Alltså EXAKT. Det var ett bröd som var fyllt med massor av olika saker, och köttet låg i botten så det syntes inte. Hen som serverade oss frågade vem som skulle ha kinakålen – och det var jag – men gav mig sedan fel tallrik. Ingen av oss reagerade eftersom alla tre tallrikarna var likadana, så vi högg in. Men redan efter en tugga tänkte jag att det var något lurt. Jag bad att få se hur min bordsgrannes mat såg ut och högg sedan tag i första bästa personal och frågade vad jag hade fått. ”Det där är fläsksida”, svarade hen hurtigt. ”Men det vill inte jag ha!”, utbrast jag. ”Jag är vegan!”
Ja, så gick det till när jag för ett ögonblick slutade äta veganskt. Till restaurangens heder hanterade de det hela oerhört proffsigt. Fick ny mat direkt, en strid ström av ursäkter, gratis dessert och sedan ytterligare avdrag på notan. Det räckte förstås inte för att läka min stukade självbild, men det hjälpte.
… och nu kanske ni undrar om jag tyckte att det var gott med kött? Svaret är (föga förvånande) ja. Jag blev inte vegan för att jag inte gillar kött. Men blir jag sugen på att börja äta kött igen? Nope. Blir jag sugen på att börja äta ost eller ägg igen? Nope. För mig känns veganismen inte som ett förbud eller en uppoffring, utan jag ser det bara som att jag väljer att äta andra saker. Ganska okomplicerat egentligen. Men jag hoppas ändå att jag slipper sätta tänderna i fler fläsksidor framöver.
Senaste kommentarer