Etikett: mat

Som vi har väntat

Jag har aldrig varit mycket för att göra egna biffar. Som vegan är det dessutom svårare, eftersom ett av de bästa sätten att få biffar att hålla ihop i stekpannan är ägg. Som en följd av detta lagar jag väldigt sällan egna vegobiffar, och de en köper i affären är ofta ganska torra och tråkiga.

Men nu är allt lidande slut – Anamma, som redan levererar den klart bästa vegofärsen, lanserade för ett tag sedan en ny formbar färs som ska vara lättare att göra bollar och biffar av. Den blev genast super-hypad i vegankretsar och höjd till skyarna eftersom den var så bra. Jag har varit lite seg i starten och inte kommit mig för att testa den förrän nu, men oj oj oj vilken skillnad. Det behövdes inget ströbröd, ingen stärkelse eller något annat för att hålla ihop smeten – jag bara dumpade i soltorkade tomater, färsk basilika och lite salt och peppar et voilá, matorgasm. Så efterlängtat. Jag vet redan nu att det här kommer lyfta mitt hamburger-game till nästa nivå.

Dagen jag slutade vara vegan

Nu hajade ni allt till va? ”Vad sjutton”, tänkte ni, ”kan det vara sant?”. Det är naturligtvis inte sant. Jag är fortfarande vegan, men mitt streak av att inte äta steak är nu nollställt. Yep, jag har (av misstag, ofrivilligt) ätit kött för första gången på över tre år. Jag var på restaurang och hade beställt en rätt som såg EXAKT likadan ut som två andra vid bordet. Alltså EXAKT. Det var ett bröd som var fyllt med massor av olika saker, och köttet låg i botten så det syntes inte. Hen som serverade oss frågade vem som skulle ha kinakålen – och det var jag – men gav mig sedan fel tallrik. Ingen av oss reagerade eftersom alla tre tallrikarna var likadana, så vi högg in. Men redan efter en tugga tänkte jag att det var något lurt. Jag bad att få se hur min bordsgrannes mat såg ut och högg sedan tag i första bästa personal och frågade vad jag hade fått. ”Det där är fläsksida”, svarade hen hurtigt. ”Men det vill inte jag ha!”, utbrast jag. ”Jag är vegan!”

Ja, så gick det till när jag för ett ögonblick slutade äta veganskt. Till restaurangens heder hanterade de det hela oerhört proffsigt. Fick ny mat direkt, en strid ström av ursäkter, gratis dessert och sedan ytterligare avdrag på notan. Det räckte förstås inte för att läka min stukade självbild, men det hjälpte.

… och nu kanske ni undrar om jag tyckte att det var gott med kött? Svaret är (föga förvånande) ja. Jag blev inte vegan för att jag inte gillar kött. Men blir jag sugen på att börja äta kött igen? Nope. Blir jag sugen på att börja äta ost eller ägg igen? Nope. För mig känns veganismen inte som ett förbud eller en uppoffring, utan jag ser det bara som att jag väljer att äta andra saker. Ganska okomplicerat egentligen. Men jag hoppas ändå att jag slipper sätta tänderna i fler fläsksidor framöver.

Smoothie-time!

Semestern fortsätter i maka takt efter en fullspäckad första helg. Jag och Anders underhåller vårt återuppväckta Pokémon Go-intresse med dagliga exkursioner, och har börjat experimentera med att göra smoothies efter att även ha återupptäckt den lilla mixern som bott under diskbänken. Här ovanför ser du kvällens variant: apelsinjuice med banan, spenat och en ingefära-kick. Fett gott.

För att få lite inspiration köpte vi en bok med smoothierecept, som tyvärr visade sig vara den sortens bok som trycker in superlativ om råvarorna i var och varannan mening. Det var antiinflammatoriskt hit och superfood dit, sida upp och sida ner. Oerhört störande. Visst, gurkmeja är säkert nyttigt, men är det verkligen nödvändigt att upplysa om att det ”sägs” motverka cancer? Vem säger det? Vad ska jag göra med den informationen? Betyder det att jag är safe från cancer om jag äter massor av gurkmeja, eller att jag kan chilla med mina mediciner? Att okritiskt vidarebefordra sådant som ”sägs” är exakt den sortens beteende som undergräver trovärdigheten för riktiga vetenskapliga rön, och vi behöver inte mer förvirring kring vad som är bra och dåligt för vår hälsa.

Jag är av åsikten att mat gärna får vara hälsosam, men jag ser det inte som ett självändamål att laga ”nyttig” mat. Mat ska ge oss den näring vi behöver för att orka med våra liv och ska inte göra oss sjuka, men den ska också vara en källa till glädje och inte förknippad med skam, skuld eller andra jobbiga känslor. Därför kan jag känna att det ibland blir onödigt stort fokus på att en ”ska” eller ”borde” äta nyttigt (och det finns dessutom sjuttioelva olika teorier om vad som är ”nyttigt”). Jag fattar att en del av oss behöver motiveras av nyttighetsaspekten för att vilja äta typ grönkål, men det känns lite överflödigt när det gäller frukt. Ja, frukt är nyttigt, men det är framför allt gott. Kan saker inte bara få vara goda utan att en behöver påtala att de dessutom är nyttiga?

Äntligen semester

Jag har semester! Och semestern har börjat på bästa sätt – umgänge med goda vänner och ätande av god mat. Vi har sett svärdsslukare och jonglörer på Stockholm Street Festival i Kungsträdgården, njutit av solnedgången på Skinnarviksberget och blivit nyfrälsta på Pokémon Go. Vi har också hunnit med tre av mina och Anders favoritställen på Söder: Mahalo, Holy Cow och Babajan. Det är verkligen en lyx att ha all vegansk mat jag kan önska mig så nära inom räckhåll. Mitt enda problem är att jag numera har så mycket att välja på att jag ibland får svårt att bestämma mig… det problemet hade jag inte i Umeå.

Bara en sådan sak som att en kan få vegansk chokladglass i strut! Eller vegansk glass med jordnötssmör. Eller vegansk matcha-glass.

Jag är egentligen inte särskilt mycket för att promenera, men det blir lätt en hel del av den varan när en hänger i Stockholm. Jag skulle kunna införskaffa en cykel, men riktigt så modig är jag inte än. Scratch that – cyklister i Stockholm är inte modiga, utan dödsföraktande. Och nu när jag och Anders har återupptäckt Pokémon Go känns det inte som någon större uppoffring att hålla mig till promenader längs Söder Mälarstrand.

Det enda som inte var tipptopp under helgen var vädret, men vi slapp regn och det var tillräckligt varmt för att sitta utomhus (under en filt visserligen, men ändå). Nu laddar jag för två veckor av matlagningsäventyr, bokläsning, träning och allt annat en vill men inte hinner annars.

Tempting Thursday Tandoori Taco feat. Oumph!

Efter 13 olika kryddor, invigning av ny mortel och kryddkvarn från IKEA samt ont i armen har jag nu hemgjord tandoori masala (efter recept från Richa Hingle). Den luktar underbart – lite citrus från korianderfrön, lite kanel, lite lakrits från fänkålsfrön och bockhornsklöver, lite spiskummin… Mmmm.

Tandoori-kryddblandningen kom till användning direkt eftersom det var taco-torsdag igår. Med det inte sagt att en inte kan äta tacos alla dagar i veckan – tacos är något jag aldrig blir less på. Men, som Anders sa: ”Man kan ju bli sugen på det här också”. Och med ”det här” menar han gårdagens indisk-inspirerade Tempting Tandoori Taco med tandoori-kryddad Oumph!, raita, lime, mynta, mandel, grönsaker och mango chutney i chapatibröd. Den här gången köpte vi färdiga chapatibröd (som vi hittade i tacohyllan på Hemköp, why?) och färdig mango chutney, men båda sakerna står på min att laga-lista över semesterns matprojekt.

Idag är min sista jobbdag innan två veckors semester och det känns hur skönt som helst. I helgen har vi besök från Dalarna, så det blir en riktig rivstart på ledigheten. Nu ska bara vädret komma ikapp också.

Kryddburkar, kryddburkar överallt

Jag fick hem ett paket från IKEA idag som till största delen bestod av kryddburkar. Oj så jag myste när jag fick sortera och fylla på med mina nya kryddor från Lanka och sedan skriva etiketter. Jag är en person som älskar att organisera och jag får utlopp för min i övrigt paralyserade pyssel-ådra genom att titta på, och äga, väldigt små versioner av ting (små burkar, små pajformar, små skålar…). Med kryddburkarna följde även en kryddkvarn och en mortel, så nu finns ännu fler möjligheter att se riktigt fräsig ut när jag lagar mat.

I helgen får vi besök av vänner från Dalarna och ska ta dem till några av mina och Anders favoritställen här i Stockholm, men dessförinnan blir det Tandoori Oumph! fast med hemblandad tandoorikrydda. Jag är jättepeppad på att göra egna kryddblandningar, mest för att det känns som att en får lite bättre förståelse för vad som gör att maten smakar på olika sätt. Och hur svårt kan det vara liksom? Nästa gång det är taco-time gör jag definitivt egen tacokrydda också.

En lyckad dag i köket

När jag kom till Stockholm i slutet av mars fick jag en kokbok i födelsedagspresent av Anders. Den är skriven av Richa Hingle, en bloggare och kokboksförfattare från Indien som nu bor i USA, och har massor av indiska recept av varierande svårighetsgrad. Både jag och Anders är förtjusta i indisk mat, och jag har längtat efter att laga något ur boken. Problemet har varit den långa listan av olika kryddor som krävs – jag har inte kunnat hitta dem i vanliga butiker och då har jag heller inte velat laga maten. Men för ett par veckor sedan blev jag visad till en fantastisk liten butik på Söder, Lanka Te- och Kryddimport, av min brors flickvän. Jag åkte tillbaka med en lång inköpslista, och idag var det äntligen dags att prova några indiska recept.

Riset är tillagat med hel spiskummin, ärtor och rödlök, och aubergine”grytan” innehåller även tomat, lök, en pasta av ingefära, vitlök och grön chili, samt kalonjifrön, hel spiskummin, torkat mangopulver, cayennepeppar och gurkmeja. Till det åt vi vanlig grönsallad och mango chutney. Fett nice! En av mina semesterplaner är att laga massor av ny och spännande mat, och mitt första försök lovar gott inför framtiden.

Midsommar och kakor

Sommaren har kommit till Stockholm (sort of), och i helgen åker vi iväg till Anders familj för att fira midsommar. Det blir även firande för Anders lillasyster – som även hon äter veganskt, tjoho! – och vi bestämde oss för att baka något och ta med. Eftersom vi ska jobba hela dagen och sedan åka tåg ville jag göra något som är lätt att frakta och inte blir dåligt av att ligga nerpackat i rumstemperatur ett par timmar. Valet föll på de här kakorna, som är både lätta och snabba att göra, löjligt goda och dessutom superenkla att göra glutenfria eller variera på andra sätt. En kan till exempel blanda i hackad choklad eller nötter i degen och variera mjölsorterna.

Jag har gjort dem på kokosmjöl, bovetemjöl, vanligt vetemjöl och vetemjöl special, och det blir lika bra oavsett vilket man väljer (men smaken skiljer sig åt förstås – kokosmjöl rekommenderas varmt). Jag brukar också ta kokossocker istället för strösocker eftersom jag tycker att det är godare. Receptet specificerar inte hur många kakor det blir, men typ 9-12 stycken gör att de blir lagom stora. De behöver dock inte gräddas lika länge om de är mindre.

Foodhack: dagjästa bröd

Om jag var tvungen att välja en enda sak att äta för resten av livet skulle jag nog välja bröd. Bröd är awesome. Jag är väldigt förtjust i surdegsbröd, men vår kyl är (utan att överdriva) knappt stor nog för enlitersförpackningar med havremjölk vilket gör det svårt att husera surisar. Men jag låter mig inte nedslås!

Ett välkänt foodhack som härmar surdegandet är att jäsa brödet i kylen under lång tid. Nattjästa bröd är ett toppenbra sätt att få nybakt bröd till frukosten. Det förutsätter dock att man har lite tid på morgonen för att fixa med utbakning och gräddning. Därför vill jag slå ett slag för att ”dagjäsa” brödet istället, alltså blanda ihop degen på morgonen och baka ut när en kommer hem från jobbet. Fett nice om en vill lyxa till en vanlig onsdag med nybakt bröd till middagen eller kvällsfikat. Jag hittade ett jättebra recept här, som jag tänker ha som utgångspunkt och experimentera med framöver.

Långjäst bröd med aprikoser och valnötter

10 små bröd

  • Rör ut 15 g färsk jäst i 4 dl kallt vatten.
  • Blanda i ca 9 dl rågsikt, 1 msk agavesirap och 1,5 tsk salt och knåda ihop.
  • Skär typ 10 st torkade aprikoser (jag köper ekologiska som är mörkbruna istället för gula – jag tycker det är godare) i små bitar, och hacka ungefär 1,5 dl valnötter. Blanda i så att det fördelas jämnt i degen.
  • Täck bunken med plastfolie och ställ i kylen över natten eller dagen – antar att det avser ungefär 8 timmar, men det skadar inte om det blir lite längre än så.
  • Ta upp degen ur bunken och dra/tryck ut den till en rektangel som är typ 40×10 cm. Vik den dubbel på längden, så att den alltså blir typ 40×5 cm. Pensla med vatten och strö över lite mjöl så det blir sådär bildskönt, och låt vila 20-30 minuter (ungefär så lång tid som det tar för ugnen att bli varm).
  • Sätt ugnen på 275 grader och låt plåten stå inne i ugnen från första början så att den blir varm. Dela degen i 10 bitar och lägg dem på den varma plåten (ev med bakplåtspapper). Grädda i 12-15 minuter tills bröden har fin färg.

Ät och njut!