Etikett: våldtäkt

Matriarkatet #8: Game of Thrones

Idag var det dags för radio igen, och detta program ägnades helt och hållet åt det fenomen som är Game of Thrones. Vid sådana här tillfällen är det väldigt synd att programmet bara är en timme långt, eftersom det finns så mycket att säga och gästerna är engagerade i ämnet och peppade på sändning. Men vi hann i alla fall med att prata lite om kvinnlig representation, slentrianmässig nakenhet samt hissa och dissa karaktärer. Ärade gäster denna kväll var framför allt Fanny Lindgren (som gästade för andra gången!) och Christian Vikström, men även Hanna Stavrén och Anders Norén plus ett helt gäng andra radiomänniskor som agerade publik och hängde i soffan medan vi sände. Ett otroligt roligt program att sända, och jag hoppas att det var roligt att lyssna på också!

Lyssna direkt:

(Fungerar det inte? Prova att ladda ner programmet som en mp3-fil istället.)

Matriarkatet #2: Våldtäkt och samtycke

Idag var det dags att sända radio igen. På grund av teknikstrul kunde vi tyvärr inte höras live, varken via webbström eller via ”vanlig radio”, men programmet finns nu som podcast. Temat för programmet är våldtäktskultur, samtyckeslagstiftning och sex, så det kan vara på sin plats med en trigger warning till människor som tycker att detta är obehagligt att höra. Gäster i programmet är Elin Ek och Jonte Samuelsson. Vill ni lyssna på tidigare program finns dessa på Matriarkatet-sidan här på bloggen. Varsågoda!

Lyssna direkt på programmet:

(Fungerar det inte? Prova att ladda ner programmet som en mp3-fil.)

Våldtäktsparadoxen

Idag läste jag ett inlägg av Sanna Rayman på SvD:s ledarblogg. Det handlade om våldtäkter, och om kontrasten mellan världen som vi önskar att den var och världen som den faktiskt ser ut. Precis som Sanna Rayman skriver är det oacceptabelt att, på vilka grunder det än må vara, antasta en annan människa och det är givetvis också oacceptabelt att på något sätt lägga skulden för det inträffade på offret. Det finns väl knappt någon som inte håller med om dessa, till synes okomplicerade, påståenden.

Sanna Rayman menar dock att man inte kan tänka bort brott och verkliga förhållanden bara för att man inte vill att de ska existera. På denna grund tycker hon att det kan vara motiverat att själv förhålla sig till, och lära sina barn förhålla sig till, verkligheten och hur den är beskaffad. Bara för att ”alla vet” att det inte är våldtäktsoffrets fel att hen blir våldtagen, betyder inte det att människor kan bete sig hur som helst och sedan förvänta sig att inte bli våldtagna. Våldtäkter sker, så enkelt är det. Och att då avråda från vissa typer av riskbeteenden, och uppmuntra till att beakta riskerna, är väl i så fall bara välvilligt. Vi kan ju inte, skriver Sanna Rayman, uppmana folk att vara oförsiktiga bara för att vi önskar att världen såg ut på ett annat sätt.

Fortsätt läsa