Kategori: Veganism

Som vi har väntat

Jag har aldrig varit mycket för att göra egna biffar. Som vegan är det dessutom svårare, eftersom ett av de bästa sätten att få biffar att hålla ihop i stekpannan är ägg. Som en följd av detta lagar jag väldigt sällan egna vegobiffar, och de en köper i affären är ofta ganska torra och tråkiga.

Men nu är allt lidande slut – Anamma, som redan levererar den klart bästa vegofärsen, lanserade för ett tag sedan en ny formbar färs som ska vara lättare att göra bollar och biffar av. Den blev genast super-hypad i vegankretsar och höjd till skyarna eftersom den var så bra. Jag har varit lite seg i starten och inte kommit mig för att testa den förrän nu, men oj oj oj vilken skillnad. Det behövdes inget ströbröd, ingen stärkelse eller något annat för att hålla ihop smeten – jag bara dumpade i soltorkade tomater, färsk basilika och lite salt och peppar et voilá, matorgasm. Så efterlängtat. Jag vet redan nu att det här kommer lyfta mitt hamburger-game till nästa nivå.

Tempting Thursday Tandoori Taco feat. Oumph!

Efter 13 olika kryddor, invigning av ny mortel och kryddkvarn från IKEA samt ont i armen har jag nu hemgjord tandoori masala (efter recept från Richa Hingle). Den luktar underbart – lite citrus från korianderfrön, lite kanel, lite lakrits från fänkålsfrön och bockhornsklöver, lite spiskummin… Mmmm.

Tandoori-kryddblandningen kom till användning direkt eftersom det var taco-torsdag igår. Med det inte sagt att en inte kan äta tacos alla dagar i veckan – tacos är något jag aldrig blir less på. Men, som Anders sa: ”Man kan ju bli sugen på det här också”. Och med ”det här” menar han gårdagens indisk-inspirerade Tempting Tandoori Taco med tandoori-kryddad Oumph!, raita, lime, mynta, mandel, grönsaker och mango chutney i chapatibröd. Den här gången köpte vi färdiga chapatibröd (som vi hittade i tacohyllan på Hemköp, why?) och färdig mango chutney, men båda sakerna står på min att laga-lista över semesterns matprojekt.

Idag är min sista jobbdag innan två veckors semester och det känns hur skönt som helst. I helgen har vi besök från Dalarna, så det blir en riktig rivstart på ledigheten. Nu ska bara vädret komma ikapp också.

En lyckad dag i köket

När jag kom till Stockholm i slutet av mars fick jag en kokbok i födelsedagspresent av Anders. Den är skriven av Richa Hingle, en bloggare och kokboksförfattare från Indien som nu bor i USA, och har massor av indiska recept av varierande svårighetsgrad. Både jag och Anders är förtjusta i indisk mat, och jag har längtat efter att laga något ur boken. Problemet har varit den långa listan av olika kryddor som krävs – jag har inte kunnat hitta dem i vanliga butiker och då har jag heller inte velat laga maten. Men för ett par veckor sedan blev jag visad till en fantastisk liten butik på Söder, Lanka Te- och Kryddimport, av min brors flickvän. Jag åkte tillbaka med en lång inköpslista, och idag var det äntligen dags att prova några indiska recept.

Riset är tillagat med hel spiskummin, ärtor och rödlök, och aubergine”grytan” innehåller även tomat, lök, en pasta av ingefära, vitlök och grön chili, samt kalonjifrön, hel spiskummin, torkat mangopulver, cayennepeppar och gurkmeja. Till det åt vi vanlig grönsallad och mango chutney. Fett nice! En av mina semesterplaner är att laga massor av ny och spännande mat, och mitt första försök lovar gott inför framtiden.

Foodhack: dagjästa bröd

Om jag var tvungen att välja en enda sak att äta för resten av livet skulle jag nog välja bröd. Bröd är awesome. Jag är väldigt förtjust i surdegsbröd, men vår kyl är (utan att överdriva) knappt stor nog för enlitersförpackningar med havremjölk vilket gör det svårt att husera surisar. Men jag låter mig inte nedslås!

Ett välkänt foodhack som härmar surdegandet är att jäsa brödet i kylen under lång tid. Nattjästa bröd är ett toppenbra sätt att få nybakt bröd till frukosten. Det förutsätter dock att man har lite tid på morgonen för att fixa med utbakning och gräddning. Därför vill jag slå ett slag för att ”dagjäsa” brödet istället, alltså blanda ihop degen på morgonen och baka ut när en kommer hem från jobbet. Fett nice om en vill lyxa till en vanlig onsdag med nybakt bröd till middagen eller kvällsfikat. Jag hittade ett jättebra recept här, som jag tänker ha som utgångspunkt och experimentera med framöver.

Långjäst bröd med aprikoser och valnötter

10 små bröd

  • Rör ut 15 g färsk jäst i 4 dl kallt vatten.
  • Blanda i ca 9 dl rågsikt, 1 msk agavesirap och 1,5 tsk salt och knåda ihop.
  • Skär typ 10 st torkade aprikoser (jag köper ekologiska som är mörkbruna istället för gula – jag tycker det är godare) i små bitar, och hacka ungefär 1,5 dl valnötter. Blanda i så att det fördelas jämnt i degen.
  • Täck bunken med plastfolie och ställ i kylen över natten eller dagen – antar att det avser ungefär 8 timmar, men det skadar inte om det blir lite längre än så.
  • Ta upp degen ur bunken och dra/tryck ut den till en rektangel som är typ 40×10 cm. Vik den dubbel på längden, så att den alltså blir typ 40×5 cm. Pensla med vatten och strö över lite mjöl så det blir sådär bildskönt, och låt vila 20-30 minuter (ungefär så lång tid som det tar för ugnen att bli varm).
  • Sätt ugnen på 275 grader och låt plåten stå inne i ugnen från första början så att den blir varm. Dela degen i 10 bitar och lägg dem på den varma plåten (ev med bakplåtspapper). Grädda i 12-15 minuter tills bröden har fin färg.

Ät och njut!

Slopa vegetarisk skolmat – och satsa på veganskt

Från och med första juli i år inför Gävle kommun nya regler för skolmat, vilket bland annat innebär att skolorna inte längre kommer att servera vegansk mat eller ”särskild religionskost”. Allergiker kommer även i fortsättningen få anpassad kost, men måste visa upp intyg. Skolorna ska varje dag erbjuda en rätt som är fri från fläskkött och blod- och inälvsmat samt en vegetarisk rätt. Kommunen tycker att detta är tillräckligt och motiverar beslutet med att det har saknats riktlinjer för skolmaten, vilket lett till att det har serverats alldeles för många olika specialkoster. Här och här finns inslag från P4 Gävleborg som rapporterar om detta.

Gävle kommun vill alltså att det ska finnas ett vegetariskt alternativ i skolan varje dag. Jag säger så här: Varför inte slopa köttet helt ett par dagar i veckan, och se till att all vegetarisk mat som serveras också är vegansk? Vegansk mat passar både lakto-ovo-vegetarianer, mjölk- och äggallergiker samt personer som av religiösa skäl inte äter vissa typer av kött. Vill man dra ner på antalet varianter av specialkost som serveras är det därför en no-brainer att satsa på vegansk mat.

Det finns många fördomar om vegansk mat och okunskapen är stor. De vanligaste missuppfattningarna handlar om risken för näringsbrist, som om kött vore något slags universallivsmedel som gör att man aldrig någonsin är i riskzonen för brist på näringsämnen.

Ja, veganer behöver äta tillskott av vitamin B12 eftersom de inte kan få i sig tillräckliga mängder genom kosten. Och eftersom vi bor i ett land med så lite sol behöver de allra flesta, oavsett om man är vegan eller inte, tillskott av D-vitamin (särskilt under vintern). Men i övrigt är det definitivt möjligt och faktiskt inte ens svårt att äta en fullvärdig vegansk kost – precis som med all annan mat. Skollunchen står dessutom bara för en av elevernas måltider under en dag, vilket innebär att de flesta kommer äta kött och animaliska produkter vid något annat tillfälle under dagen. Det räcker gott och väl för att täcka upp eventuella luckor i dagsbehovet.

Min dröm är en skola som serverar helt vegansk mat med kött, fisk, kyckling, ägg eller ost som valbara tillbehör vid sidan av. Det är ju så vi ska äta för att må så bra som möjligt – mestadels växtbaserat med animalier som tillbehör. Serverar man mindre kött har man dessutom råd att välja t.ex. ekologiskt och närproducerat. Tyvärr tror jag att vi har en ganska lång väg dit, så under tiden tänker jag istället propagera för att all vegetarisk skolmat också ska vara vegansk.

Två år som vegan, eller Hur jag slutade ängslas och lärde mig älska havre

”Jag skulle vilja bli vegan, men jag gillar kött. Jag tycker egentligen inte att det är fel att äta djur. Jag tyck’ int’ om inte bönor och linser och sådant.”

Hade du träffat mig för typ tre år sedan hade jag prickat in många brickor på ett defensive omnivore-bingo. Jag hade länge känt att ”en borde äta mer vegetariskt”, men trots tappra försök lyckades jag aldrig ens hålla mig till en köttfri måndag mer än… tja, en vecka i taget. Därför kom det som en chock även för mig själv när jag en dag för två år sedan plötsligt bestämde att nej, nu blir jag vegan. Poff så var kylskåpet tömt på bacon och ägg, och fylldes raskt på med allehanda havreprodukter.

Fortsätt läsa

Filmtips: Cowspiracy – The Sustainability Secret (2014)

Finns det något som passar bättre en dag när en är sjuk och hemma från jobbet än att se dokumentärfilmer? Idag tog jag mig äntligen an Cowspiracy – The Sustainability Secret från 2014, en film som handlar om djurindustrins miljöpåverkan och som jag ofta har stött på i olika vegan-sammanhang. Det var en väldigt bra film, visserligen ibland med en något konspiratorisk framtoning, men faktaspäckad och intelligent utan att bli för svår. Extra intressant var hur filmen visade att de stora miljöorganisationerna knappt berör djurindustrin i sitt arbete, utan lägger allt krut på t.ex. palmolja och fossila bränslen trots att djuridustrin står för en ännu större miljöförstöring. Varför är det så?

En annan intressant aspekt var hur filmen diskuterade inte bara kött som ett stort miljöproblem, utan även mjölk och ägg och annat som kommer från djur. Det största och viktigaste steget är att utesluta köttet ur kosten, men filmen visar även att det finns en betydande skillnad mellan att äta lakto-ovo-vegetariskt och att äta helt växtbaserat i vilken påverkan kosten har på miljön. Det fanns också en riktigt intressant (läs: skrämmande) del om utfiskning och hur situationen ser ut i världshaven – en del av miljöfrågan inom vilken åtminstone jag inte känner mig särskilt påläst.

Jag är redan vegan, av många olika anledningar, och det är därför lätt att frälsa mig med en sådan här film. Men när filmmakaren visar hur allt han gör för att leva mer klimatneutralt ändå inte täcker upp för en enda hamburgare tror jag nog att även många allätare kommer få en tankeställare. Rekommenderas varmt!